Mode- igår, idag och imorgon

Skolform:: Grundskola
Huvudämne:: Slöjd
Bi-ämnen:: Hem- och konsumentkunskap, Historia, Samhällskunskap
Årskursintervall:: 7-9
Termin:: VT 2019
Tidsåtgång:: 8 lektioner
Författare:: Mélanie Piedoie

Huvudämnets kursplan

Undervisning i ämnet Slöjd syftar till: Länk.

Syftesförmågor för huvudämne: Slöjd

Formge och framställa föremål i olika material med hjälp av lämpliga redskap, verktyg och hantverkstekniker,
Välja och motivera tillvägagångssätt i slöjdarbetet utifrån syftet med arbetet och utifrån kvalitets- och miljöaspekter,
Analysera och värdera arbetsprocesser och resultat med hjälp av slöjdspecifika begrepp, och
Tolka slöjdföremåls estetiska och kulturella uttryck.

Syftesförmågor för bi-ämne: Hem- och konsumentkunskap

Värdera val och handlingar i hemmet och som konsument samt utifrån perspektivet hållbar utveckling.

Syftesförmågor för bi-ämne: Historia

Använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

Syftesförmågor för bi-ämne: Samhällskunskap

Analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,
Uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
Söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet, och
Reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.

Centralt innehåll för huvudämne: Slöjd i årskurs 7–9

Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker

Metall, textil och trä, deras kombinationsmöjligheter med varandra och med andra material, till exempel nyproducerade och återanvända material. Hur material kan kombineras med digital teknik.
Handverktyg, redskap och maskiner, hur de benämns och hur de används på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
Utvecklade former av hantverkstekniker, till exempel gjutning, vävning och svarvning. Begrepp som används i samband med dessa.
Två- och tredimensionella skisser, modeller, mönster och arbetsbeskrivningar, såväl med som utan digitala verktyg. Hur de kan läsas, följas och kopplas till matematiska beräkningar.
Arbetsmiljö och ergonomi, till exempel ljudnivå och arbetsställningar.

Slöjdens arbetsprocesser

Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och värdering och hur delarna i arbetsprocessen samverkar och påverkar resultatet.
Undersökande av olika materials form, funktion och konstruktionsmöjligheter.
Dokumentation i ord och bild av arbetsprocessen och resultatet, såväl med som utan digitala verktyg.

Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer

Arkitektur, konst och design som inspirationskällor och förebilder vid bearbetning av egna idéer.
Egen formgivning med hjälp av olika material, färger och former.
Mode och trender, vad dessa uttryck signalerar och hur de påverkar individen.
Slöjd och hantverk i Sverige och andra länder som uttryck för etnisk och kulturell identitet.

Slöjden i samhället

Design, konsthantverk, hemslöjd och andra slöjdformer i det offentliga rummet.
Olika material och hur de produceras utifrån ett hållbarhetsperspektiv.

Centralt innehåll för bi-ämne: Hem- och konsumentkunskap

Konsumtion och ekonomi

(För bi-ämnen visas endast valt innehåll)

Ställningstaganden vid val av varor och tjänster, till exempel vid inköp av kläder, livsmedel och resor utifrån perspektiven ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet.

Miljö och livsstil

(För bi-ämnen visas endast valt innehåll)

Hur livsmedel och andra varor produceras och transporteras och hur de påverkar miljö och hälsa.
Hur man kan hushålla med och ta vara på livsmedel och andra förbrukningsvaror i hemmet.

Centralt innehåll för bi-ämne: Historia

Industrialisering, samhällsomvandling och idéströmningar, cirka 1700–1900

(För bi-ämnen visas endast valt innehåll)

Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika historiska förklaringar till industrialiseringen, samt konsekvenser för olika samhällsgruppers och människors levnadsvillkor i Sverige, Norden, Europa och några olika delar av världen. Migration inom och mellan länder.
Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers strävan att påverka och förbättra sina egna och andras levnadsvillkor, till exempel genom uppfinningar, bildandet av fackföreningar och kampen mot slaveri.

Imperialism och världskrig, cirka 1800–1950

(För bi-ämnen visas endast valt innehåll)

Den europeiska dominansen, imperialism och kolonialism.

Hur historia används och historiska begrepp

(För bi-ämnen visas endast valt innehåll)

Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar.

Centralt innehåll för bi-ämne: Samhällskunskap

Rättigheter och rättsskipning

(För bi-ämnen visas endast valt innehåll)

Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.

Samhällsresurser och fördelning

(För bi-ämnen visas endast valt innehåll)

Hur länders och regioners ekonomier hänger samman och hur olika regioners ekonomier förändras i en globaliserad värld.
Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel arbetsmiljö och arbetsrätt. Utbildningsvägar, yrkesval och entreprenörskap i ett globalt samhälle. Några orsaker till individens val av yrke och till löneskillnader.
Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet.

Skolans uppdrag

Etiska perspektivet
Historiskt perspektiv
Internationellt perspektiv
Miljöperspektiv

Konkretisering av undervisningen

Eleverna kommer att få reflektera kring deras relation till kläder och mode.
Eleverna kommer att lära sig processen bakom tillverkningen av bomullstyg både hantverksmässig (vävning) samt hur det industriellt går till idag.
Eleverna kommer att få ta del av 500 år av dräkthistoria och reflektera kring saker som design, funktion, samhällshändelser och religionens påverkan på kläder, könsroller och genus och hur trenderna avlöser varandra allt snabbare under 1900-talet fram till idag.
Eleverna kommer att få fantisera om hur modet kommer at se ut om 500 år. Hur kommer vårt samhälle att se ut och hur kommer vi att klä oss.
Eleverna kommer att få ta del av en presentation där de lär sig mer om triangelhandeln och slaveriet, om vem som plockar bomull och tillverkar kläder idag, hur mycket resurs som behövs för att tillverka en t-shirts och vilken miljöpåverkan det har, samt bli introducerade till begreppet "fast fashion".
Eleverna kommer att bli introducerade till de Globala målen och kommer att få välja några undermål som de konkret vill arbeta. Detta för att visa dem att små handlingar kan bidra till stora förändringar.
Eleverna kommer att få ta del av olika klipp och sajter som kommer informera dem om deras konsumentmakt och inspirera dem att till en mer hållbar klädkonsumtion.
Eleverna kommer att få välja vilket utmaning de vill ha (7 olika utmaningar) som fördjupning. Vissa är praktiska, andra mer teoretiska.

Dessa språkliga förmågor ska utvecklas i arbetsområdet

Eleverna kommer att få ta del av olika presentationer fyllda av bilder och filmer för att konkretisera fenomen som kan vara abstrakta, bildstödet och den auditiva förmågan utgöra en viktigt del av arbetsområdet. Arbetsområdet baseras sig på lärarens förmåga att berätta om företeelser och ställa frågar som engagerar eleverna och motivera dem att reflekterar och formulerar sina tankar och känslor muntligt. De uppmanas att lyssna på sina kamrater, själva delta aktivt i diskussionerna och gärna kunna argumentera för sina åsikter. Då det förekommer material på engelska krävs det att lärare och elever hjälps åt att översätta budskapen så att alla förstår innehållet. Eleverna bör presentera resultaten av sin valda utmaning i en presentation och jobba med hur text och bild bör kombineras för att vara tydligt. Beroende på valt redovisningsform kan eleven träna sin förmåga att presentera sitt resultat i skrift eller genom en muntlig redovisning. Många nya begrepp tillkommer under arbetsområdet och eleverna bör uppmuntras att använda dem så att det befäst.

Dessa ämnesspecifika begrepp behövs

konsumtion, konsument, tyg, tråd, så, odla, gödsel, bekämpningsmedel, konstbevattning, bomullsblomma, bomullsfrukt, kapsel, frö, fröhår, fiber, skörda, rensa, karda, fiberflor, spinning, tråd, varp, varpning, bom, inslag, skyttel, väva, tyg, skräddare, sömmerska, mönster, mönsterskärning, sy, färga, fabrik, tillverkningsland, etikett, tvättråd, slav, slavarbete, koloni, plantage, plantageägare, triangelhandeln, vapensköld, etik, moral, ekologisk avtryck, fast fashion, slow fashion, miljögifter, globala målen, agenda 2030, modeindustrin, textilindustrin, klädföretag, second hand, återbruk, refashion, styvbit,

Elevernas inflytande

Elevernas inflytande i arbetsområdet är enligt följande:

I vilken takt och ordning olika uppgifter ska göras
På vilket sätt en uppgift ska redovisas
Vilka arbetsformer som ska användas
Vilket läromedel som ska användas

Konkretisering av elevinflytande

Eleverna kommer att få påverka innehållet i undervisningen tack vare deras val av diskussionsämne under samtalen i klassrummet. De kommer kunna välja vilken/vilka av de sju utmaningar de vill arbeta med och fördjupa sig i. Det finns även en möjligheten att få välja om man vill hålla sin redovisa muntligt eller skriftligt. Det finns gott om utrymme för läraren att utöka eller minska olika delarna av arbetsområdet beroende på elevernas förkunskaper och önskemål.

Kunskapskrav för huvudämne: Slöjd för slutet av årskurs 9

E	C	A
Eleven kan på ett enkelt och delvis genomarbetat sätt formge och framställa slöjdföremål i olika material utifrån instruktioner. I slöjdarbetet kan eleven använda handverktyg, redskap och maskiner på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Utifrån syftet med slöjdarbetet och kvalitets- och miljöaspekter väljer eleven tillvägagångssätt och ger enkla motiveringar till sina val. Eleven kan i slöjdarbetet bidra till att utveckla idéer med hjälp av erbjudet inspirationsmaterial. Dessutom kan eleven pröva hur material och hantverkstekniker kan kombineras med hänsyn till föremålens form och funktion. Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt.	Eleven kan på ett utvecklat och relativt väl genomarbetat sätt formge och framställa slöjdföremål i olika material utifrån instruktioner och delvis egna initiativ. I slöjdarbetet kan eleven använda handverktyg, redskap och maskiner på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Utifrån syftet med slöjdarbetet och kvalitets- och miljöaspekter väljer eleven tillvägagångssätt och ger utvecklade motiveringar till sina val. Eleven kan i slöjdarbetet utveckla idéer med hjälp av erbjudet inspirationsmaterial. Dessutom kan eleven pröva och ompröva hur material och hantverkstekniker kan kombineras med hänsyn till föremålens form och funktion. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som efter någon bearbetning leder framåt.	Eleven kan på ett välutvecklat och väl genomarbetat sätt formge och framställa slöjdföremål i olika material utifrån instruktioner och egna initiativ. I slöjdarbetet kan eleven använda handverktyg, redskap och maskiner på ett säkert och ändamålsenligt sätt med precision. Utifrån syftet med slöjdarbetet och kvalitets- och miljöaspekter väljer eleven tillvägagångssätt och ger välutvecklade motiveringar till sina val. Eleven kan i slöjdarbetet utveckla idéer med hjälp av erbjudet inspirationsmaterial och sådant som eleven själv har sökt upp. Dessutom kan eleven systematiskt pröva och ompröva hur material och hantverkstekniker kan kombineras med hänsyn till föremålens form och funktion. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt.
Eleven kan ge enkla omdömen om arbetsprocessen med viss användning av slöjdspecifika begrepp och visar då på enkla samband mellan form, funktion och kvalitet. Dessutom tolkar eleven slöjdföremåls uttryck och för då enkla resonemang med kopplingar till egna erfarenheter samt trender och traditioner i olika kulturer.	Eleven kan ge utvecklade omdömen om arbetsprocessen med relativt god användning av slöjdspecifika begrepp och visar då på enkla samband mellan form, funktion och kvalitet. Dessutom tolkar eleven slöjdföremåls uttryck och för då utvecklade resonemang med kopplingar till egna erfarenheter samt trender och traditioner i olika kulturer.	Eleven kan ge välutvecklade omdömen om arbetsprocessen med god användning av slöjdspecifika begrepp och visar då på enkla samband mellan form, funktion och kvalitet. Dessutom tolkar eleven slöjdföremåls uttryck och för då välutvecklade resonemang med kopplingar till egna erfarenheter samt trender och traditioner i olika kulturer.

Kunskapskrav för bi-ämne: Hem- och konsumentkunskap för slutet av årskurs 9

(För bi-ämnen visas endast valda kunskapskrav)

Eleven gör jämförelser mellan olika konsumtionsalternativ och för då enkla resonemang med viss koppling till konsekvenser för privatekonomi. Eleven kan beskriva och föra enkla resonemang om grundläggande rättigheter och skyldigheter för konsumenter och ge exempel på hur de används i olika konsumtionssituationer.

Eleven gör jämförelser mellan olika konsumtionsalternativ och för då utvecklade resonemang med relativt god koppling till konsekvenser för privatekonomi. Eleven kan beskriva och föra utvecklade resonemang om grundläggande rättigheter och skyldigheter för konsumenter och ge exempel på hur de används i olika konsumtionssituationer.

Eleven gör jämförelser mellan olika konsumtionsalternativ och för då välutvecklade resonemang med god koppling till konsekvenser för privatekonomi. Eleven kan beskriva och föra välutvecklade resonemang om grundläggande rättigheter och skyldigheter för konsumenter och ge exempel på hur de används i olika konsumtionssituationer.

Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring konsekvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet utifrån frågor som rör en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling.

Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang kring konsekvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet utifrån frågor som rör en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling.

Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring konsekvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet utifrån frågor som rör en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling.

Kunskapskrav för bi-ämne: Historia för slutet av årskurs 9

(För bi-ämnen visas endast valda kunskapskrav)

E	C	A
Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folkmord. Dessutom förklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i. Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla samband mellan olika tidsperioder. Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet.	Eleven har goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folkmord. Dessutom förklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i. Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då förhållandevis komplexa samband mellan olika tidsperioder. Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med utvecklade och relativt väl underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet.	Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra utvecklade och relativt väl underbyggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få. I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla och till viss del underbyggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få. I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.	Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra utvecklade och relativt väl underbyggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få. I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.	Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra välutvecklade och väl underbyggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få. I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett väl fungerande sätt.

Kunskapskrav för bi-ämne: Samhällskunskap för slutet av årskurs 9

(För bi-ämnen visas endast valda kunskapskrav)

	E	C	A
	Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med enkla resonemang och till viss del underbyggda argument och kan då i viss utsträckning växla mellan olika perspektiv. Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen. Dessutom kan eleven redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter.	Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då förhållandevis komplexa samband med utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med utvecklade resonemang och relativt väl underbyggda argument och kan då i förhållandevis stor utsträckning växla mellan olika perspektiv. Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen. Dessutom kan eleven redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter.	Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då komplexa samband med välutvecklade och väl underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med välutvecklade resonemang och väl underbyggda argument och kan då i stor utsträckning växla mellan olika perspektiv. Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen. Dessutom kan eleven redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter.