Häng dom jävlarna! Lag och rätt för högstadiet.

Skolform:: Grundskola
Huvudämne:: Samhällskunskap
Årskursintervall:: 7-9
Termin:: VT 2019
Tidsåtgång:: 10 lektioner
Författare:: Christoffer Krämer

Huvudämnets kursplan

Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar till: Länk.

Syftesförmågor för huvudämne: Samhällskunskap

Reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
Analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,
Analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
Uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
Söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet, och
Reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.

Centralt innehåll för huvudämne: Samhällskunskap i årskurs 7–9

Individer och gemenskaper

Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning.
Sveriges befolkning, dess storlek, sammansättning och geografiska fördelning. Konsekvenser av detta, till exempel socialt, kulturellt och ekonomiskt.
Svenska välfärdsstrukturer och hur de fungerar, till exempel sjukvårdssystemet, pensionssystemet och arbetslöshetsförsäkringen. Vilket ekonomiskt ansvar som vilar på enskilda individer och familjer och vad som finansieras genom gemensamma medel.
Immigration till Sverige förr och nu. Integration och segregation i samhället.

Information och kommunikation

Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel sociala medier, webbplatser eller dagstidningar.
Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet, samt hur information i digitala medier kan styras av bakomliggande programmering.
Möjligheter och risker förknippade med internet och digital kommunikation samt hur man agerar ansvarsfullt vid användning av digitala och andra medier utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.

Rättigheter och rättsskipning

De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Deras innebörd och betydelse samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag.
Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter.
Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.
De nationella minoriteterna och samernas ställning som urfolk i Sverige samt vad deras särställning och rättigheter innebär.
Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.
Rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld och organiserad brottslighet. Kriminalvårdens uppgifter och brottsoffers situation.

Samhällsresurser och fördelning

Hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman. Orsaker till förändringar i samhällsekonomin och vilka effekter de kan få för individer och grupper.
Hur länders och regioners ekonomier hänger samman och hur olika regioners ekonomier förändras i en globaliserad värld.
Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel arbetsmiljö och arbetsrätt. Utbildningsvägar, yrkesval och entreprenörskap i ett globalt samhälle. Några orsaker till individens val av yrke och till löneskillnader.
Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet.
Digitaliseringens betydelse för samhällsutveckling inom olika områden, till exempel påverkan på arbetsmarknad och infrastruktur samt förändrade attityder och värderingar.

Beslutsfattande och politiska idéer

Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats.
Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort. Sveriges grundlagar.
Några olika stats- och styrelseskick i världen.
Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen. FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag, andra former av internationell konflikthantering och folkrätten i väpnade konflikter.
Europeiskt och nordiskt samarbete, dess bakgrund och innehåll.
Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut.

Skolans uppdrag

Etiska perspektivet
Historiskt perspektiv
Internationellt perspektiv
Miljöperspektiv

Konkretisering av undervisningen

Eleverna får fundera på hur brottsstatistik och brottslighet inte nödvädigtvis har något att göra med hur trygga människor är eller känner sig i ett samhället.
Vidare får eleverna fungera kring varför vi över huvud taget straffar människor i samhället - vad är syftet med straff och kan vi mäta huruvida det uppnås? I samband med detta tas också hedersproblematik upp för att belysa att dessa tankar inte bara finns i andra kulturer utan är högst påtagliga i vårt land också.
Eleverna får diskutera de straffsatser vi har i Sverige och också fundera kring problemen med att ändra i straffsatserna. Hur en förändring lätt kan tvinga fram dominoeffekter av andra straff som då också behöver förändras.
Vägen från brott till straff följs och här får eleverna lära sig all den terminologi som krävs för att förstå det svenska juridiska systemet.
Eleverna får lära sig hur svenska rättegångar fungerar och varför de inte fungerar som deras amerikanska motsvarigheter (som de sett så ofta på film och i tv) trots att de på ytan ser ganska lika ut.
Eleverna får fundera på den svenska kriminalvården och framförallt på våra svenska fängelser. Varför torterar vi inte människor i det här landet?
Eleverna får undersöka hur de olika svenska partierna ställer sig till den svenska kriminalvården och vilka strömningar det finns politiskt kring frågan om lag och rätt. Här lyfts också frågan om det finns politiska positioner som är möjliga men som inga partier tar?
Eleverna examinerar arbetsområdet på det sätt som klassen kommit överens om
Avslutningsvis sammanfattar eleverna på ett kortfattat sätt det de lärt sig under arbetsområdet.

Dessa språkliga förmågor ska utvecklas i arbetsområdet

Arbetsområdet “Häng dom jävlarna” är i huvudsak centrerat kring diskussion och argumentation.
Eleverna får jobba med sin förmåga att argumentera utifrån fakta och att formulera en
argumenterande text.

Dessa ämnesspecifika begrepp behövs

Lag och rätt, rättssystem, brott och straff, straff, påföljd, dödsstraff, rehabilitering, straffsats, normer,
värden, rättsmedvetande, domare, nämndeman, försvarsadvokat, åklagare, notarie, tilltalad,
målsägare, förundersökning, häkta, anhålla, gripa, vittne, husrannsakan, kriminalvård, brottsoffer,
förövare

Elevernas inflytande

Elevernas inflytande i arbetsområdet är enligt följande:

I vilken takt och ordning olika uppgifter ska göras
På vilket sätt en uppgift ska redovisas
Vilka arbetsformer som ska användas
Vilket läromedel som ska användas

Konkretisering av elevinflytande

Eleverna bestämmer tillsammans med läraren en lämplig examinationsform och i denna ingår också
till viss mån både arbetsformer och det material som behöver användas som stöd för examinationen.

Kunskapskrav för huvudämne: Samhällskunskap för slutet av årskurs 9

E	C	A
Eleven har grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då enkla samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan föra enkla resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då enkla samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.	Eleven har goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då förhållandevis komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan föra relativt väl utvecklade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då förhållandevis komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.	Eleven har mycket goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt. Eleven kan föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.
Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med enkla resonemang och till viss del underbyggda argument och kan då i viss utsträckning växla mellan olika perspektiv. Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen. Dessutom kan eleven redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter.	Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då förhållandevis komplexa samband med utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med utvecklade resonemang och relativt väl underbyggda argument och kan då i förhållandevis stor utsträckning växla mellan olika perspektiv. Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen. Dessutom kan eleven redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter.	Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då komplexa samband med välutvecklade och väl underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med välutvecklade resonemang och väl underbyggda argument och kan då i stor utsträckning växla mellan olika perspektiv. Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen. Dessutom kan eleven redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter.
Eleven har grundläggande kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra enkla resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter, samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande. Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.	Eleven har goda kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra utvecklade resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande. Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.	Eleven har mycket goda kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra välutvecklade och nyanserade resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande. Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.