Kartan. Världen i din ficka

Skolform:: Grundskola
Huvudämne:: Geografi
Årskursintervall:: 7-9
Termin:: VT 2019
Tidsåtgång:: 8 lektioner
Författare:: Christoffer Krämer

Huvudämnets kursplan

Undervisning i ämnet Geografi syftar till: Länk.

Syftesförmågor för huvudämne: Geografi

Analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen,
Utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen,
Göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, och
Värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.

Centralt innehåll för huvudämne: Geografi i årskurs 7–9

Livsmiljöer

Jordens klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människors levnadsvillkor.
Klimatförändringar, olika förklaringar till dessa och vilka konsekvenser förändringarna kan få för människan, samhället och miljön i olika delar av världen.
Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor transporteras. Hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid.
Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker till och konsekvenser av den ojämna befolkningsfördelningen. Migration och urbanisering och orsaker till och konsekvenser av detta.

Geografins metoder, begrepp och arbetssätt

Namn och läge på världsdelarnas viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner och orter.
Kartan och dess uppbyggnad med gradnät, färger, symboler och olika skalor. Topografiska och olika tematiska kartor.
Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på internet, till exempel satellitbilder.
Fältstudier av natur- och kulturlandskap, till exempel av samhällsplanering i närsamhället.
Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.

Miljö, människor och hållbarhetsfrågor

Sårbara platser och naturgivna risker och hot, till exempel översvämningar, torka och jordbävningar, och vilka konsekvenser det får för natur- och kulturlandskapet.
På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.
Intressekonflikter om naturresurser, till exempel om tillgång till vatten och mark.
Förnybara energitillgångar, till exempel sol- och vindenergi och alternativa drivmedel.
Förekomst av och orsaker till fattigdom och ohälsa i olika delar av världen.
Samband mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som befolkningstäthet, klimat och naturresurser.

Skolans uppdrag

Etiska perspektivet
Historiskt perspektiv
Internationellt perspektiv
Miljöperspektiv

Konkretisering av undervisningen

Eleverna inleder med att få utforska sin egen (gissningsvis bristfälliga) världsuppfattning genom att rita världen ur minnet och sedan jobba vidare med resultatet för att utvecklas
Eleverna får en översikt över hur vår världsbild vuxit fram över tiden och ges chans att fundera kring hur mycket vi faktiskt vet om hur världen runt omkring oss ser ut.
Eleverna invigs i hur de allra flesta kartor ljuger för oss och ges en introduktion kring olika kartprojektioner.
Eleverna introduceras för kartornas hjälplinjer och koordinatsystem och får öva att använda dessa system för att till fulla utnyttja kartor och kartböcker.
Eleverna lär sig och tillåts öva skala
Avslutningsvis tillåts eleverna genom Ett fall för Sheer Luck Holmes och Geoguessr omsätta sina nyförvärvade kunskaper i en lekfull form.

Dessa språkliga förmågor ska utvecklas i arbetsområdet

Eleverna utvecklar både sin förmåga och använda ämnesspecifik terminologi men också grundläggande förmåga att uttrycka sig stringent i text och att med hänvisning till karta och GIS kunna förmedla läge och position.

Dessa ämnesspecifika begrepp behövs

Kartor, kartsystem, Geografiska informationssystem GIS, koordinater, longitud, latitud, breddgrad,
längdgrad, GPS, satelliter, Google Earth, skala, ekvatorn, nollmeridianen, världsdelar, kontinenter,
världshav, väderstreck, norr, söder, öst, väst, nordost etc.

Elevernas inflytande

Elevernas inflytande i arbetsområdet är enligt följande:

I vilken takt och ordning olika uppgifter ska göras
På vilket sätt en uppgift ska redovisas
Vilka arbetsformer som ska användas
Vilket läromedel som ska användas

Konkretisering av elevinflytande

Eleverna kan med fördel bjudas att delta i planeringen av i vilken ordning eller i vilken tid övningar ska
göras – även om övningarnas form inte är öppet för diskussion. På samma sätt är det fruktbart att
bjuda in eleverna för att komma med idéer kring det bästa sättet att examinera kunskaperna de
skaffat sig.

Kunskapskrav för huvudämne: Geografi för slutet av årskurs 9

E	C	A
Eleven har grundläggande kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till och konsekvenser av detta. Eleven för enkla och till viss del underbyggda resonemang om klimatförändringar och olika förklaringar till dessa samt deras konsekvenser för människa, samhälle och miljö i olika delar av världen.	Eleven har goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då förhållandevis komplexa geografiska mönster av handel och kommunikation samt för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till och konsekvenser av detta. Eleven för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om klimatförändringar och olika förklaringar till dessa samt deras konsekvenser för människa, samhälle och miljö i olika delar av världen.	Eleven har mycket goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett väl fungerande sätt. Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då komplexa geografiska mönster av handel och kommunikation samt för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till och konsekvenser av detta. Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om klimatförändringar och olika förklaringar till dessa samt deras konsekvenser för människa, samhälle och miljö i olika delar av världen.
Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt, samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans. Vid fältstudier använder eleven kartor och andra verktyg på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven har grundläggande kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.	Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett relativt väl fungerande sätt, samt för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans. Vid fältstudier använder eleven kartor och andra verktyg på ett relativt ändamålsenligt sätt. Eleven har goda kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med relativt god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.	Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett väl fungerande sätt, samt för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans. Vid fältstudier använder eleven kartor och andra verktyg på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven har mycket goda kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.
Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för enkla och till viss del underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in.	Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för utvecklade och relativt väl underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in.	Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för välutvecklade och väl underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in.